När Kronofogden beslutar att utmäta en lånad bil upplevs det ofta som orättvist av den som faktiskt äger fordonet. Men myndigheten menar att deras arbete är nödvändigt för att rättssystemet ska fungera och för att borgenärer – de som har pengar att fordra – ska få betalt. Här är en fördjupad bild av varför Kronofogden agerar som de gör.
Skyldigheten att driva in skulder
Kronofogden är en statlig myndighet med ett tydligt uppdrag: att se till att fastställda skulder blir betalda. När en skuld gått så långt att den blivit ett utslag eller ett beslut i domstol, har fordringsägaren laglig rätt att få sina pengar. För att detta ska vara möjligt måste Kronofogden ha befogenhet att ta egendom som kan säljas, även om den i praktiken är utlånad.
Misstanke om skentransaktioner
En av de största utmaningarna för myndigheten är så kallad dold äganderätt. Det innebär att en skuldsatt person försöker dölja tillgångar genom att registrera dem på en vän eller släkting. Kronofogden påpekar att det är vanligt att bilar skrivs över på andra för att undvika utmätning. Därför kan en bil som står registrerad på någon annan men som uppenbart används av den skuldsatte ändå bli utmätt.
Bevisbördan ligger på den som säger sig äga bilen
Myndigheten framhåller att de följer Utsökningsbalkens regler, där utgångspunkten är att den som har egendomen i sin besittning antas vara ägaren. Om en skuldsatt person använder bilen som sin egen måste den som påstår sig vara den riktiga ägaren kunna visa bevis. Annars riskerar bilen att tas i beslag tills saken är klarlagd.
Skydd för fordringsägare och rättvisa i systemet
Kronofogden betonar att deras uppdrag inte handlar om att vara hårda mot bilägare utan om att upprätthålla rättvisa. Om personer med skulder enkelt kunde dölja sina tillgångar genom att “låna” egendom från släktingar skulle betalningssystemet kollapsa. Fordringsägare skulle stå utan skydd och betalningsviljan i samhället skulle minska.
En balans mellan integritet och rättssäkerhet
Myndigheten är medveten om att deras arbete ibland skapar frustration hos oskyldiga bilägare. De påpekar dock att det finns tydliga rättssäkerhetsgarantier: den verkliga ägaren kan begära rättelse, överklaga beslutet och få sin sak prövad i domstol. Utmätning av en lånad bil är alltså ingen slutlig dom, utan en tillfällig åtgärd för att säkra skulder tills ägandet är bevisat.
Kronofogden ser därför sina befogenheter som nödvändiga för att skydda fordringsägarnas rättigheter och för att hela systemet med skulder och betalningar ska fungera. Utan dessa regler, menar de, skulle det bli alltför enkelt att gömma tillgångar bakom upplånade eller “överlåtna” bilar – och då riskerar alla att förlora förtroendet för rättssystemet.
